• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · “Bedöm självkänslan vid utmattningssyndrom”

“Bedöm självkänslan vid utmattningssyndrom”

29 januari 2020 publicerad av Peter Örn

För att effektivt behandla utmattningssyndrom krävs en bedömning av perfektionismen och självkänslan, anser psykologen Irena Makower.
–Men det görs alltför sällan, säger hon.

Allt mer forskning pekar på ett samband mellan självkänsla, perfektionism och utmattningssyndrom. Men den kunskapen har svårt att nå ut även till de psykologer som varje dag möter de drabbade patienterna.

Irena Makower . Foto. Agata Grzybowska

– Patienter, som ofta beskriver sig själva som ambitiösa, känner sig oförstådda när de förväntas sänka sina ambitioner. I värsta fall väljer de att avsluta behandlingen i förtid, berättar psykologen och psykoterapeuten Irena Makower.

Hon har under många år forskat om självkänsla och perfektionism, och parallellt behandlat klienter som tenderar att bli allt yngre, för utmattningssyndrom.

– Jag har tagit emot barn i tolvårsåldern, ofta väldigt smarta ungdomar, men som ställer oerhörda krav på sig själva vilket bottnar i en rädsla för att misslyckas. Utmattningssyndrom är ett fenomen som går allt längre ner i åldrarna och »smartphone-generationens« perfektionister drabbas extra hårt, säger hon.

Andelen unga med perfektionistiska drag har stadigt ökat de senaste 25–30 åren. Det visar en stor metaanalys från 2017 med över 40 000 högskolestuderande i Kanada, USA och Storbritannien (Psychological Bulletin, 2017). Forskarna pekar bland annat på en ökad individualism som förklaring. Parallellt stiger kurvan för utmattningssyndrom och sjuktalen bland unga, inte minst i Sverige.

– Sverige ligger i topp sett till individualistiska värderingar och det leder till allt högre krav på egna prestationer och höga upplevda krav från andra. Det är faktorer som kan bidra till att utveckla en mal-adaptiv perfektionism, säger Irena Makower.

I sin bok Självkänsla och perfektionism – Teori, forskning och klinisk tillämpning (Studentlitteratur, 2018) har Irena Makower fördjupat sig i det komplexa sambandet mellan självkänsla, perfektionism och ut-mattningssyndrom. Hon beskriver bland annat hur en osäker låg självkänsla, den som är beroende av prestationer, kan kopplas till mal-adaptiv perfektionism, medan en trygg och god självkänsla å andra sidan kopplas till adaptiv perfektionism.

– Är drivkraften höga ambitioner och en önskan om självförbättring, i kombination med en acceptans för egna misstag, kan perfektionistiska drag vara något positivt, något som inte riskerar att leda till utmattningssyndrom, säger hon.

Den dimension av perfektionism som har starkast koppling till psykisk ohälsa är den socialt föreskrivna perfektionismen, förklarar Irena Makower, den som drivs av en osäker låg självkänsla med ett självkritiskt tänkande och en oro över att göra misstag och få kritik. Ett misslyckande tas mycket personligt. Självkänslan är villkorad av prestationer och kräver ständig bekräftelse av andra. Dessutom är den instabil; känslan av egenvärdet svänger snabbt beroende på prestationsresultat och vilken feedback som andra ger.

– Det talas också allt mer om implicit och explicit självkänsla, där den implicita självkänslan är intuitiv och inte kan påverkas medvetet. De olika kombinationerna av implicit och explicit självkänsla predicerar olika problem. Det finns till exempel en koppling mellan hög implicit självkänsla kombinerat med låg explicit, och utvecklingen av en maladaptiv perfektionism och utmattningssyndrom, säger Irena Makower.

Med en hög implicit men låg explicit självkänsla kan ambitionerna och optimismen inför de egna prestationerna drivas upp, förklarar hon. Ett misslyckande leder till att dessa perfektionister dömer sig själva hårdare jämfört med personer med en så kallad genuint låg självkänsla där det finns en överensstämmelse mellan explicit och implicit självkänsla.
För att mäta implicit och explicit självkänsla får personen under tidspress koppla adjektiv, positiva eller negativa, till sitt namn, sitt foto eller annan personlig information.

– I studier har man sett att en del personer som i andra test visar hög självkänsla har svårt att koppla sådan personlig information till positiva adjektiv, och lättare att koppla negativa adjektiv till sig själv. På det sättet kan man komma runt det explicita uttrycket för självkänsla och få en djupare bedömning av personens självkänsla, säger hon.

Tvillingstudier har visat att omkring 30 procent av maladaptiv perfektionism är genetiskt betingad. Föräldrars kritik, oro och övervakning är faktorer som kan öka sårbarheten för maladaptiv perfektionism.

– Mindre känt är hur egna erfarenheter utanför hemmet, till exempel mobbning, kan bidra till maladaptiv perfektionism. Däremot visar forskning att låg status hos kompisar kan påverka självkänslan negativt och perfektionistiska drag blir då en strategi för att handskas med mindervärdeskänslorna, säger hon.

Sociala medier har blivit en ytterligare faktor som kan förstärka en osäker låg självkänsla och ett maladaptivt perfektionistiskt beteende. Jämförelser med andra, som till synes har lyckats bättre och uppvisar »perfekta liv«, leder till ökad självkritik och smärtsamma svängningar i självkänslan.

– Perfektionister är särskilt känsliga för att bli avvisade av andra i sociala medier. De har ett stort behov av bekräftelse men är samtidigt inte särskilt sociala och populära, de uppfattas kanske som plugghästar, och riskerar därför mer än andra att uppleva just avvisanden, säger Irena Makower.

En effektiv behandling av utmattningssyndrom förutsätter en grundlig bedömning av perfektionism och självkänsla, anser Irena Makower.

– Med det görs alltför sällan. Jag känner exempelvis inte till någon klinisk verksamhet som till vardags arbetar utifrån den teoretiska modellen gällande bedömning av perfektionismprofil. Teori och praktik inom psykologin lever separata liv. Även i den allmänna debatten kring utmattningssyndrom saknas dessa aspekter, säger hon.

Behandlingen bör vara inriktad på att minska rädslan, rädslostyrda tankesätt och beteenden, och att öka lusten med luststyrda tankesätt och beteenden.

– En sådan behandling frigör självkänsla från prestationer och förankrar den i hållbara känslor som inte är beroende av bekräftelse utifrån. Det vi vet genom forskning om perfektionism och självkänsla, borde implementeras vid psykoterapeutisk behandling av utmattningssyndrom, säger Irena Makower.

Läs även:

Exponering bryter negativa mönster

Stärk det lustfyllda vid utmattningssyndrom

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Fokusera på likheterna”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

KBT och PDT ger samma långtidseffekt vid panikångest

Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter

»En situation som saknar motstycke«

»Ingen stor förändring av den psykiska hälsan under pandemin«

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro

Hälften av psykologstudenterna mer nedstämda

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer