• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · “Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar”

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar”

24 januari 2020 publicerad av Lennart Kriisa

Ge barn och unga med psykisk ohälsa den behandling de behöver, i annat fall blir priset högt när de blir vuxna.
Så löd budskapet bland flera av talarna under Unga vuxna-dagarna i Stockholm.

Regeringen är väl medveten om att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga.

Socialminister Lena Hallengren.

Hur trenden ska brytas är desto knepigare.

–Vi behöver alla arbeta tillsammans, sa Lena Hallengren och tillade att den psykiska ohälsan mer ska ses som ett fenomen för just vår tid, i stället för att räkna antalet diagnoser.

Bob Hansson fick en större applåd när han klev upp på scenen.

–Å ni är så viktiga, inte för att ni är välutbildade, utan för att ni vet hur det känns när det gör ont och ni är… där, sa han till publiken.

Bob Hansson.

Psykologen Anna Norlén betonade under sin föreläsning hur viktigt det är att behandlare ställer frågor om våld och övergrepp.

–Om vi tittar på den kliniska populationen, alltså de barn och unga som hamnar hos Bup eller hos socialtjänsten, då vet vi att varannan har blivit utsatt för våld och övergrepp.

Anna Norlén betoande att trygghet och säkerhet är det viktigaste för dessa barn, även om det finns effektiva behandlingar, som traumafokuserad KBT.

Anna Norlén.

–Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar, förmågan att ta hand om sig själv vid oro är fullt utvecklad först vid 25 års ålder, påminde hon.

Psykiatern Johan Cullberg berättade om sitt engagemang för de psykossjuka, och att sömn är den viktigaste av alla behandlingar. Därefter kommer läkemedel och psykologiska behandlingar.

–Både dynamisk och kognitiv behandling har effekt, man får utgå från patienten för att avgöra vilken som kan fungera. Men den terapeutiska alliansen en förutsättning, i annat fall kommer behandlingen inte att fungera, sa Johan Cullberg.

Johan Cullberg.

Han beklagade också vårdens utveckling, att psykospatienter inte längre har kontinuerliga vårdkontakter.

–Gör uppror mot den ansiktslösa vården och new public management, uppmanade Johan Cullberg.

Fredrik Tysklind, psykolog i MBT-teamet vid Beroendecentrum i Stockholm, berättade om behandling av patienter med borderline och beroende.

–Många suckar inför den här patientgruppen, den anses vara så svår, men det går att behandla med framgång, försäkrade han.

Att förklara begreppet mentalisering är dock inte det enklaste.

–Jag brukar säga att mentalisering är ett sätt att förstå missförstånd, sa Fredrik

Fredrik Tysklind.

Tysklind.

Samtidigt är det vanligt, enligt honom, att behandlarna överskattar mentaliseringsförmågan.

–Här behöver vi bli bättre, konstaterade Fredrik Tysklind.

Arrangörerna, psykologen Andreas Murray och Maria Edlund, vd för Krica/SAPU, hade hoppats på fler deltagare för att gå runt, men kommer ändå att planera för Unga vuxna-dagarna år 2022.

-Ett så här viktigt ämne kan vi inte släppa, säger Maria Edlund.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Fokusera på likheterna”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

KBT och PDT ger samma långtidseffekt vid panikångest

Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter

»En situation som saknar motstycke«

»Ingen stor förändring av den psykiska hälsan under pandemin«

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro

Hälften av psykologstudenterna mer nedstämda

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer