• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Svåra gränsdragningar i utredningsförslag

Svåra gränsdragningar i utredningsförslag

18 november 2019 publicerad av Peter Örn

Vad är symtomlindring respektive behandling och vem bedömer vad som är allvarlig sjukdom? Utredning om komplementära och alternativa metoder väcker frågor om svåra gränsdragningar, visar remissvaren.

Remisstiden för den så kallade KAM-utredningen, Slutbetänkandet Komplementär och alternativ medicin och vård – ny lagstiftning (SOU 2019:28) gick ut den 31 oktober. Omkring 70 remissvar kom in.

Psykologförbundet har i sitt svar ställt sig bakom förslaget att en ny lag på området även bör innefatta psykisk sjukdom, inte som tidigare bara somatisk sjukdom, och att ingen utanför hälso- och sjukvården ska få behandla allvarlig sjukdom. Däremot reagerar förbundet mot den lista med exempel på allvarliga sjukdomar som utredningen presenterar, och som tagits fram av Socialstyrelsen. I den finns till exempel inte depression med. Psykologförbundet skriver att det är angeläget att utredningens förteckning inte uppfattas som heltäckande.

I stort sett alla psykiatriska diagnoser är symtomdiagnoser och därför måste gränsdragningen mellan behandling och symtomlindring bli tydlig, skriver Psykologförbundet. Annars kommer i princip all psykologisk behandling som Socialstyrelsen rekommenderar inte att omfattas av förbudsregeln och den blir då verkningslös. Vad som utgör psykologisk behandling måste bli tydligt i lagen. Psykologförbundet ställer sig även förslaget om en höjd åldersgräns från 8 till 15 år vid utredning och behandling av barn oavsett hur allvarlig sjukdomen är, men skriver att det även på den punkten måste blir tydligt vad som är symtomlindring.

Även Läkarförbundet ställer sig positivt till en höjd åldersgräns från 8 till 15 år för utredning och behandling av barn utförd av annan än hälso- och sjukvårdspersonal. Gränsdragningsproblemen för vad som ska anses vara allvarlig sjukdom är något som också Läkarförbundet tar upp, men att denna generella skrivning ändå är rimlig. Däremot riktar Läkarförbundet kritik mot utredningens förslag om att symtomlindring ska vara tillåten även i fall då utredning och behandling är förbjuden. Förslaget kommer att orsaka svåra tillämpningsproblem, skriver förbundet, eftersom gränsen mellan vad som är symtomlindring och behandling av själva sjukdomen sällan är glasklar. Och för personer utanför hälso- och sjukvården är det förmodligen ännu svårare att dra sådana gränser.

Både Psykologförbundet och Läkarförbundet nämner i sina remissvar ett behov av en översyn av regelverket kring skyddade yrkestitlar, vilket även uttrycks i själva utredningen trots att titelskyddet inte ingick i utredningsuppdraget.

Akademikerförbundet SSR och förbundets psykoterapeutförening ställer sig bakom förslaget om ökad åldersgräns från 8 till 15 år, och att bara hälso- och sjukvårdspersonal ska få behandla allvarlig sjukdom. Vad som är ”symtomlindrande åtgärder” och ”symtomlindrande behandling” bör definieras i lag. Man ställer sig också positiv till en översyn av yrkestitlar.

Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH), ett nätverk med 13 medlemsorganisationer, skriver att utredningens överväganden rörande vård av personer med psykisk ohälsa är otillräckliga. Innan en ny lagstiftning kan tillstyrkas behöver utredningen kompletteras ytterligare. NSPH ställer sig dock bakom flera av utredningens förslag, så som det om höjd åldersgräns för att utreda och behandla barn, men efterfrågar skarpare förslag för att få avsedd effekt. Det största kritiken gäller utredningens brist på en bild av vad den psykiatriska vården innehåller och hur den fungerar, vilka komplementära metoder används inom psykiatrin, vad är symtomlindrande respektive botande behandling, etc.

Socialstyrelsen ställer sig också positivt till förslaget om höjd åldersgräns från 8 till 15 år, och att åtgärder som syftar till att uteslutande förbygga sjukdom eller symtomlindra inte ska omfattas av det förbudet. Socialstyrelsen efterfrågar i sitt remissvar ett förtydligande i lagen och förarbetena vad som är en allvarlig sjukdom, och att utredningens egen definition – att sjukdomen normalt är livshotande eller normalt medför en mycket omfattande funktionsnedsättning – tydligare framgår i lagen.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, är tveksam till utredningens definition av allvarlig sjukdom, och det ansvar som då riskerar att läggas på patienten och utövaren av komplementär och alternativ vård för att bedöma det. Här kan det uppkomma tveksamheter, skriver SBU. Det riktas också kritik mot förslaget om att tillåta symtomlindrande behandling vid allvarlig sjukdom samt för barn. SBU skriver att behandling av många allvarliga sjukdomar kan betraktas vara symtomatisk och inte botande, exempelvis vid allvarlig psykisk sjukdom. Dessutom uttrycker SBU tveksamheter mot utredningens förslag om symtomatisk behandling av barn yngre än 15 år.

Läs samtliga remissvar på Socialdepartementets hemsida.

Läs även Statlig utredning: Låt homeopater symtomlindra barn med autism i Psykologtidningen.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer