• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Helnykterhet som mål ger bäst resultat

Helnykterhet som mål ger bäst resultat

3 juni 2019 publicerad av Peter Örn

Helnykterhet som behandlingsmål ger bättre resultat än andra mål, visar en svensk långtidsuppföljning av personer med alkoholberoende.

Personers egna målsättningar med vad de vill uppnå med sin behandling vid alkoholberoende kan ha stor betydelse för behandlingsresultatet långt senare. En ny svensk studie har följt upp 349 personer med alkoholberoende 2,5 och 5 år efter avslutad behandling och jämfört deras behandlingsresultat i relation till uppgivna målsättningar när de påbörjade behandlingen. De målsättningar som angavs var en önskan om helnykterhet eller att kunna dricka ”riskfritt” (det vill säga lågriskkonsumtion). En del uppgav att de inte hade något bestämt mål med sin behandling.

Psykologiprofessorn Claudia Fahlke vid Göteborgs universitet är en av forskarna bakom den nya studien:

Claudia Fahlke Göteborgs universitet

– Deltagarna rekryterades från en verksamhet som arbetar med 12-stegsbehandling, både i öppenvård och på behandlingshem, och en som tillämpade psykosocial behandling, främst baserat på återfallsprevention, berättar hon.

Sett till patienternas uppgivna mål vid behandlingsstart fanns den största gruppen vars målsättning var nykterhet bland de som gick 12-stegsbehandlingen (80 procent). I gruppen psykosocial behandling var det endast 25 procent som hade nykterhet som mål. Där återfanns i stället flest deltagare med målsättningen att uppnå en lågrisk-konsumtion (45 procent) och de som inte hade något bestämt mål med behandlingen (30 procent).

– Det fanns inga signifikanta skillnader mellan de tre ”målsättnings-grupperna” sett till exempelvis ålder, kön, yrkesbakgrund eller tidigare behandlingserfarenheter för alkoholberoende. Däremot hade deltagarna, vars målsättning var nykterhet eller inget bestämt mål, fler års alkoholrelaterat missbruk bakom sig, cirka 13 år, jämfört med dem som ville uppnå en lågrisk-konsumtion vars missbruk pågått i cirka 7 år, säger Claudia Fahlke.

Deltagarna följdes upp 2,5 år och 5 år efter avslutad behandling. Av dem som uppgivit nykterhet som behandlingsmål var 76 procent av deltagarna fortfarande helnyktra, alternativt hade låg till måttlig alkoholkonsumtion vid 5 års-uppföljningen. Inte lika många deltagare hade uppnått nykterhet eller var lågrisk-konsumenter i de två andra grupperna. Trots det var även de andra gruppernas behandlingsresultat gynnsamma vid 5 års-uppföljningen: bland dem som uppgivit att de valde lågrisk-konsumtion som målsättning klarade också 59 procent att dricka måttligt och bland deltagare utan bestämt mål hade 61 procent en måttlig konsumtion fem år efter avslutad behandling.

Att de deltagare som vid behandlingsstart hade helnykterhet som mål som regel också hade fler år bakom sig med alkoholberoende, vittnar om en god insikt i vad som är bästa mål för dem för att nå ett bra behandlingsresultat, menar Claudia Fahlke. Det är personer som har en erfarenhet av vad det innebär att vara alkoholberoende under en längre tid, vilka konsekvenser det ger upphov till och de har kommit till insikt att nykterhet är det enda alternativet för dem.

– Då ska de också få fullt stöd i sitt val av oss som ger behandling. Våra resultat pekar ju tydligt på att personer med alkoholberoende, som vid behandlingsstart har nykterhet som mål, överlag har ett mer fördelaktigt behandlingsresultat på längre sikt än de som har lågrisk-drickande som mål eller som inte har något bestämt mål. Samtidigt måste vi vara öppna för andra målsättningar, vi vet i dag att vi utvidgar möjligheten att nå och hjälpa fler patienter genom att acceptera minskning av konsumtionen istället för bara nykterhet som ett alternativ, säger Claudia Fahlke.

Kristina Berglund, docent på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, är också en av forskarna bakom den nya studien. Hon anser att personer som vid behandlingsstart inte själva uttrycker något bestämt behandlingsmål i första hand bör rekommenderas att arbeta mot total nykterhet.

Kristina Berglund, Göteborgs universitet

– Det innebär inte att vi ska pådyvla någon ett mål, det måste vara något som personen själv vill. Däremot kan vi med en motiverande samtalsmetod stödja personen i sitt val av mål. Och samtidigt kan vi också bistå med fakta, som exempelvis att forskningen visar att målsättningen nykterhet har en mer gynnsam effekt på sikt. Men oavsett vilken målsättning en person önskar sig är det alltid viktigt att under behandlingen återkommande samtala om målet, och utvärdera hur det går med arbetet att uppnå målet, säger Kristina Berglund.

Claudia Fahlke betonar att även gruppen med lågriskkonsumtion som mål, liksom den utan specifika mål, hade minskat alkoholkonsumtionen med närmare 50 procent vid långtidsuppföljningen.

– Det är glädjande att behandling av alkoholberoende har god effekt även efter lång tid, trots skilda målsättningar vid behandlingens början. Vi kan i vår studie visa att 65 procent av deltagarna, oavsett målsättning, antingen var nyktra eller hade låg till måttlig alkoholkonsumtion fem år efter avslutad behandling. Det är bra men kan givetvis bli ännu bättre. Här får vi forskare fortsätta att studera vad mera som kan gynna ett bra behandlingsresultat, framförallt så att det blir hållbart på sikt, säger Claudia Fahlke.

Studien Outcome in Relation to Drinking Goals in Alcohol-Dependent Individuals: A Follow-up Study 2.5 and 5 Years After Treatment Entry är publicerad i tidskriften Alcohol and Alcoholism 2019.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Förståelse av kön måste baseras på fakta

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Blanda inte samman Freud med psykodynamisk terapi

Psykolog – kvinnornas drömyrke

Äldre mer oroade för covid-19 men mår psykisk bättre

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer