• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · “Vi måste åtminstone kunna ta en lunch”

“Vi måste åtminstone kunna ta en lunch”

16 november 2018 publicerad av Lennart Kriisa

Skolkuratorerna bjöd in skolpsykologerna till samarbete under en debatt om framtidens elevhälsa. Och de visade sig ha en hel del gemensamt.

Vad skolpsykologer generellt ägnar sig åt är höljt i dunkel.

-Det sägs att det finns lika många sätt att arbeta som skolpsykolog som det finns skolpsykologer, konstaterade Joel Rutschman, ledamot i Psifos, psykologer i förskola och skola, under dagens debatt om Elevhälsan.

“Låt oss ta en lunch”, sa skolkuratorn Ulla-Maija Madison till skolpsykologen Joel Rutschman (längst till vänster). Foto: Lennart Kriisa

Därför har han och psykologen Jonas Olsson skrivit ihop en kvalitetsmodell för psykologernas arbete i elevhälsan.

Men Hans-Åke Scherp, lektor i pedagogik och debattör i skolfrågor, var måttligt imponerad.

-Jag har läst den och blev förvånad. Den handlar mest om att marknadsföra psykologer, inte om hur kvalitet skapas, ansåg han.

Jonas Olsson betonade syftet med modellen, att visa vilka processer som alla skolpsykologer behöver engagera sig i. Målet är att skolpsykologer ska jobba mer hälsofrämjande och förebyggande än individinriktat.

-Vi menar inte att alla skolpsykologer ska jobba på exakt samma sätt, sa Jonas Olsson. 

Han fick medhåll från Ulla-Maija Madison, ordförande i Sveriges skolkuratorers förening, som blev inspirerad av kvalitetsmodellen och övervägde att skriva något liknande för skolkuratorernas räkning.

-Vi ska ta det bästa från er och skapa något ännu bättre, lovade hon.

Ulla-Maija Madison efterlyste dessutom samarbete mellan skolpsykologer och skolkuratorer. I dag är det obefintligt, ansåg hon.

-Våra styrelser borde åtminstone träffas över en lunch, uppmanade hon och riktade blicken mot Joel Rutschman.

Anna Jonsson, SKL

Under debatten visade de sig ha en del gemensamt. En handuppräkning, initierad av moderatorn Per Kornhall, visade att både skolkuratorerna och psykologerna vill ha rikttal för antalet elever per skolpsykolog/skolkurator.

Men skolpsykologen Arild Werling, som satt i publiken, undrade om det verkligen gör någon skillnad om antalet skolpsykologer ökar inom elevhälsan.

-Klart det gör, svarade Patrik Lönn, psykolog och chef för elevhälsan i Haninge kommun, som stolt kunde redovisa en ökning från fem till nio skolpsykologer i sin kommun.

-Nu har vi möjlighet att satsa på professionsutveckling, sa han och förespråkade lagstiftning om elevhälsans resurser, eftersom skolor med större utmaningar än andra inte har större resurser.

Anna Jonsson, som representerade SKL, vill inte säga något om den saken, utan berättade att hon rest runt i landet och sett samma skolor med goda resultat, år efter år, och undrade varför inte fler skolor låter sig inspireras av dessa.

Hans-Åke Scherp Foto: Lennart Kriisa

Det fick debattören Hans-Åke Scherp att återigen tända till.

-Ni på SKL pratar bara om de bästa skolorna, allt ska vara konkurrens, att vara bättre än andra. Ni borde i stället lyfta de skolor som är bäst på att utvecklas, dundrade han.

Erik Nordlund från Sveriges Elevråd, instämde i att stressen i skolan är påtaglig och att elevhälsan behövs.

-Fast det är ett väldigt fokus på hur dåligt alla mår i skolan. Den elev som är glad och lycklig undrar vad det är för fel på honom eller henne.

Anna Jonsson konstaterade också att den psykiska ohälsans utveckling i skolan inte är helt säker.

-Ena dagen får vi höra att den psykiska ohälsan ökar jättemycket, nästa dag att det inte är så. Vi behöver ta reda på hur det verkligen ligger till, sa hon.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer