• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · »Optimister oftare skeptiska«

»Optimister oftare skeptiska«

18 juni 2018 publicerad av Peter Örn

Andras bedömningar spelar störst roll för huruvida du själv anser att en viss komplicerad politisk fråga går att besvara. Men även din personlighet spelar stor roll. Det visar psykologiforskaren Bodil Karlsson i en doktorsavhandling.

Bodil Karlsson

Riksdagsvalet närmar sig och i raden av mer konkreta politiska frågor som exempelvis skattesatser och sjukvårdsprioriteringar lyfts även frågor som är mer komplicerade att ta ställning till. Går det att göra säkra åldersbedömningar genom att röntga tänder och knän? Kommer polarisarna att smälta till följd av miljöutsläppen?
Huruvida man tror att komplicerade frågor över huvud taget går att besvara beror bland annat på personlighet, men det finns även kulturella skillnader. Det visar Bodil Karlsson, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, i sin forskning.

– I takt med en allt mer polariserad politisk debatt, inte minst i USA, och i tider av faktaresistens har det blivit allt viktigare att försöka förstå hur människor bedömer komplicerade frågors besvarbarhet, säger Bodil Karlsson.

I forskningen har Bodil Karlsson använt både djupintervjuer och enkätstudier, och hon har vänt sig till såväl enskilda som par.

– Jag ville ta med par för att se i vilken utsträckning man påverkar varandra, säger hon.

Djupintervjuerna innefattade 30 individer plus 30 par. Enkätstudierna riktade sig till individer i Sverige, Kina och Indien, och gav därför även svar på kulturella skillnader i synen på komplicerade frågors besvarbarhet. Antalet deltagare var omkring 600 i varje land.

Hur andra bedömer en komplicerad frågas besvarbarhet spelar störst roll för den egna bedömningen, visar resultaten.

– Man gör som andra gör, helt enkelt. Det gäller särskilt människor man litar på. Och par som var säkra på sina svar var som regel säkrare än enskilda individer som var säkra på att frågor hade svar. Det samma gällde osäkerhet, det vill säga om paren svarade »ingen vet«, jämfört med motsvarande enskilda individer.

Men även personligheten spelade en stor roll för hur man ser på komplicerade frågor.

– Personlighet som utmärks av optimism har en tydlig tendens att svara »ingen vet« och att det inte finns något »rätt svar«. Det är lite paradoxalt. Men en tänkbar förklaring är att optimister i större utsträckning accepterar en osäker värld och tänker »jag klarar mig alltid«. Det gällde både vid frågor som handlade om politik och miljö, och det var resultat som återkom i flera delstudier, säger Bodil Karlsson.

Bland optimisterna fanns det dock kulturella skillnader.

– I Kina och Indien var det mycket ovanligt att svara »ingen vet«, det gällde även bland optimister. Förklaringen kan vara att svenskar är mer individualistiska än asiater, eller att det i Sverige är mer politiskt korrekt att vara öppen för olika alternativ, säger Bodil Karlsson.

Bodil Karlsson konstaterar att vi oftast inte tänker på hur vi bedömer komplicerade frågors besvarbarhet, vilket tillsammans med spridning av alternativa fakta får konsekvenser för debatten i samhället.

– Om vi funderade mer på hur vi bedömer en viss fråga, och om den är möjlig att besvara, skulle debatten bli mer nyanserad, säger hon.

Titeln på avhandlingen är Judging – Questions Answerability.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer