• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Jakten på musikaliska själsfränder

Jakten på musikaliska själsfränder

23 mars 2018 publicerad av Kajsa Heinemann

Blackstreet.

Johann Sebastian Bach, Kate Bush eller blytung ökenblues? Kanske storslagna ballader med fler än en tonartshöjning?

Ingen ko på isen. Utbudet är gigantiskt. Och smaken är som baken, delad.

Musikaliska preferenser varierar väldigt människor emellan, men också över tid och i rum. Bara du inte föredrar rap och i synnerhet inte Eminems »Lose Yourself« eller Blackstreets »No Diggity«.

I så fall kan du vara psykopat.

Den slutsatsen har i alla fall en forskargrupp, under ledning av psykologiprofessor Pascal Wallisch vid New York University, landat i efter att ha låtit 200 personer lyssna till 260 olika låtar. En liknande slutsats kom den brittiske psykologen Kevin Dutton från Oxford University fram till. Efter att ha samlat in data från över tre miljoner människor för att studera relationen mellan musiksmak och personlighetsdrag, fann han – ta-da – att personer med psykopatiska drag föredrar rapmusik framför klassisk musik och jazz.

Det krävs såklart mer för att diagnosticera en personlighetsstörning än att studera en människas spellista eller skivsamling. Medveten om att slira på evidensen vågar jag nog ändå påstå att musiksmak berättar något väsentligt om personlighet, ursprung och tillhörighet. Och att den påverkar våra liv, vår hälsa och våra relationer.

Av forskning vet vi att musik aktiverar olika ställen i hjärnan. Vi vet också att musik har en unik förmåga att väcka minnen. Och känslor. Starka känslor. En låt eller ett stycke kan utlösa rysningar och gråtattacker, men även fungera tröstande, lugnande, stärkande; sänka blodtryck, lindra smärta och ångest; eller  skapa kommunikation.

Därför används musikterapi allt oftare inom såväl den somatiska som den psykiatriska vården, med positiva resultat.

Men all musik är inte läkande – för alla, alltid. Vare sig inom eller utanför vården. Musik som utlöser ett harmoniskt lugn hos någon, kan väcka vrede och livsleda hos en annan. Bara tanken på att tvingas dela hem, säng eller fest med människor vars musiksmak stressar sönder ens hjärna, kan skapa flyktbeteende.

Och omvänt. I mötet med en musikalisk själsfrände blir musiken en brobyggare, den gemensamma ljudmattan ett själsligt universum av möjligheter och mysterier, samtidigt som allt känns enkelt, självklart. Musiken bär oss och vi den.

Må det vara Blackstreet, Bush eller Bach.

3 psykologiska musiktips

BOK. Vad är en stark musikupplevelse? Den här boken av Alf Gabrielsson, professor emeritus i psykologi vid Uppsala universitet, är ett resultat av ett forskningsprojekt om personliga musikupplevelser. I studien deltog närmare ettusen personer i olika åldrar och kön, musiker och icke musiker, som beskriver intensiva upplevelser framkallade av musik. Den övervägande delen berättelser är positiva, somliga är om musik som skapat negativa sinnesstämningar. Musik är mycket mera än bara musik Av Alf Gabrielsson (Gidlunds förlag, 2008).

Kate Bush

KONSERT. Med sin unika röst och konstnärligt nyskapande musik har Kate Bush skrivit in sig i rockmusikens historia. I år är det fyrtio år sedan genombrottet med låten Wuthering Heights från 1978. För att hylla artisten bjuder nu Göteborgs symfonikerna på konsert med gästartisterna Jennie Abrahamson och Malin Dahlström (Niki & The Dove) samt Göteborgs symfonikers vokalensemble. Kända låtar och »poetiska guldkorn« utlovas. This woman’s work: A tribute to Kate Bush, Göteborgs konserthus 23–24 mars 2018.

AVHANDLING. Musikterapi påverkar livskvaliteten, smärtupplevelsen och självkänslan. Anci Sandell har i närmare fyrtio år arbetat som musikterapeut. I sin avhandling presenterar hon forskningsresultat som visar att de terapimetoder hon använder ökar livskvaliteten hos personer som behandlas för svåra medicinska respektive psykosociala tillstånd.  Modell för interaktiv musik-terapi (2013), Av Anci Sandell.

 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer