• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · ”Inspirerande om framtiden”

”Inspirerande om framtiden”

16 mars 2018 publicerad av Kajsa Heinemann

Nytänk, samarbete och inspiration. Det är vad som krävs för att framtidens forskning om psykologisk behandling ska utvecklas, individanpassas. Och bättre nå alla med behov, konstaterades på symposiet ”The Lancet Psychiatry Commission on psychological treatments research in tomorrow´s science”, som arrangerades i dag vid Karolinska institutet i Solna.

Sophie Dix, Ata Ghaderi och Brjánn Ljótsson.

Kanske har psykologisk behandling aldrig varit mer livsviktigt än i dag. Över 300 miljoner människor runt om i världen lider av depression, 265 miljoner av ångest. Ingenting tyder på att antalet sjunker, tvärtom. Kostnaderna för den psykiska ohälsan, samhällsekonomiskt och för den enskilda människan, är vida omfattande.

Och trots att det i dag finns bra evidensbaserade behandlingsmetoder mot såväl depression som ångestsyndrom fungerar de långt ifrån på alla. 90 procent av alla människor i världen, som lider av psykisk ohälsa, får/nås/söker inte behandling. Behandlingsmetoderna måste därför utvecklas och förbättras, liksom tillvägagångssättet att nå ut till människor.

Detta påpekar tidskriften The Lancet Psychiatry, som tillsammans med forskare inom olika områden vid KI, nu har arbetat fram tio aktionspunkter för framtidens forskning om psykologisk behandling. Ett urval av dessa punkter presenterades på dagens symposium (fredag den 16 mars), som leddes av Dr Niall Boyce från The Lancet Psychiatry, samt Emily Holmes och Ata Ghaderi, båda professorer vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, vid KI.

-Jag är mycket nöjd över dagen, säger Ata Ghaderi, som jag lyckas få ett par minuter med innan han ska vidare.

-Det här är ett bra sätt att sprida information om arbetet som ett stort antal forskare gjort med att försöka tänka ut hur vi kan förbättra framtiden för psykologisk forskning.

Lisa Espinosa och Linda Sunnergård.

Visst var intresset för symposiet stort. Wallenbergsalen, som rymmer 103 personer, var fullsatt av lyhörda åhörare, som alla ville ta del de tio aktionspunkterna. Linda Sunnergård, psykologstudent vid KI, som läser på termin tio, var en av dem.

-Det var väldigt inspirerande och intressant om behovet av att samarbeta mellan olika forskningsfält och mellan klinisk verksamhet och forskare. Att alla behövs och alla bidrar med varsin pusselbit, säger hon och fortsätter:

-Men också viktigt att inse att vi inte når ut till alla som behöver, och att vi behöver diskutera hur vi ska nå folk. För om vi inte kan implementera nya metoder och nya interventioner så är de ju inte till någon nytta. Jag vill gärna tro att det är åt det hållet vi rör oss.

 

Behövs en sådan här dag?

-Ja för om vi inte pratar om det händer ingenting. Det här problemet existerar, hur gör vi?

Finns det något du önskat mer av?

-Paneldiskussionen på slutet var väldigt intressant. Jag hade gärna sett mer diskussion. Annars är jag väldigt nöjd.

Lisa Espinosa, PhD-student vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, vid KI, var också där.

-Seminariet reflekterar mycket vad vi på KI, men självklart även på andra universitet och i forskargrupper, försöker göra, nämligen att försöka kombinera experimentell psykologi med klinisk praktik och visa på dess komplexitet; hur komplicerat det är att utveckla behandlingsmetoder.

-Vi behöver forskare som dem som är här i dag, de som är motiverade och som kan organisera sådana här talks, så att folk blir medvetna om problemen och sedan vill investera energi och tid.

Saknade du något?

Michelle G Craske, Ata Ghaderi, Emily Holmes.

-Nej, jag blev jätteinspirerad. Jag går hem med känslan att det kommer att hända, säger Lisa Espinosa.

Sista ordet går till Ata Ghaderi, som är mest nöjd över att betoningen i dag var på behovet av att förstå komplexiteten och mekanismerna i psykologisk behandlingsforskning, samt betydelsen av samarbete.

-Vi behöver bli bättre på kollaborativt arbete över gränserna, och samtidigt beakta den komplexitet som finns inom psykologisk behandling. Individuell anpassning är en självklar del i framtidens psykologiska behandling, säger Ata Ghaderi och rekommenderar alla att läsa rapporten.

Rapporten: The Lancet Psychiatry Commission on psychological treatments research in tomorrow´s science publicerades i marsnumret av The Lancet Psychiatry 2018.

 

 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer