• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · ”Barn lyssnar med hjärtat”

”Barn lyssnar med hjärtat”

20 november 2017 publicerad av Peter Örn

3 frågor till Hédi Fried, psykolog och hedersledamot i Psykologförbundet, som nominerats till Augustpriset 2017 i kategorin Årets svenska fackbok för boken Frågor jag fått om Förintelsen (Natur & Kultur, 2017). Vinnaren tillkännages den 27 november.

Hédi Fried Foto: Ulrica Zwenger

1. Grattis till nomineringen, Hédi Fried. Berätta om bakgrunden till boken Frågor jag fått om Förintelsen?

-Jag har kämpat för att sprida kunskap om Förintelsen sedan tidigt 1980-talet. Jag har skrivit böcker, gått ut i skolor och även träffat vuxenpublik. Men intresset från vuxna har varit svalt, folk har haft svårt att förstå att det som hände då även skulle kunna hända här. Ofta har jag fått svaret “prata inte om Förintelsen igen, jag vet, jag vet allt”. Men det visade sig att den som ”visste allt” var den som visste minst. Då tänkte jag på alla frågor som ungdomar ställt, de som verkligen ville veta mera.

2. Boken vänder sig till unga läsare. Vilka är de vanligaste frågorna som du får från barn och unga?

-Frågorna sträcker sig från de enklaste till de mera komplicerade, existentiella frågor.
De vanligaste har varit “vad hände med din syster, far, mor?”, “vad hände med din hund?”. Därefter kommer “varför gjorde dom det?”, “tror du att det kan hända igen?” “tror du på Gud efter det som har hänt?”, “vad ska vi göra för att det inte ska hända igen?” och “kan du förlåta?”.

3. Har frågorna varit olika beroende på barn och ungdomars ålder?

-Mina bästa åhörare, och de som har ställt flest frågor, är barn i åldrarna tio till tolv år. Ju högre åldrar desto färre frågor. De vuxna har varit svårast att sätta igång, trots min försäkran om att det varken finns dumma eller förbjudna frågor. Generellt sett har barn i yngre åldrar lättare att ta till sig min berättelse, de lyssnar med hjärtat och har ofta reagerat med kommentarer som “du kan vara lugn, vi kommer inte att tillåta att det händer igen”. Äldre elever har oftare lyssnat med hjärnan, frågorna har varit mer intellektuella och empatin har inte riktigt funnits med. Ju äldre, desto hårdare märkta av fördomar och desto svårare att identifiera sig med mig.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer