• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2019
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Psykologisk behandling prioriteras i Tyskland

Psykologisk behandling prioriteras i Tyskland

23 februari 2017 publicerad av Peter Örn

AKTUELLT. – Varför ska universiteten utbilda psykoterapeuter när de inte används i vården? Det är ett oerhört slöseri.
Det sa Stephan Hau, psykolog, psykoterapeut och professor vid Stockholms universitet under ett seminarium i riksdagen om nationella behandlingsriktlinjer vid depression och ångestsyndrom. Själv har han medverkat i arbetet med motsvarande tyska riktlinjer.

Ett av de länder som många lyfter fram som ett föregångsland i fråga om nationella riktlinjer för behandling av depression och ångestsyndrom är Tyskland. Psykologiprofessorn Stephan Hau vid Stockholms universitet har på uppdrag av Tysklands motsvarighet till Socialstyrelsen deltagit i arbetet med att ta fram deras behandlingsriktlinjer vid psykisk ohälsa.

Stephan Hau
Foto: Peter Örn

– I Tyskland beräknas 30 procent av den vuxna befolkningen lida av psykisk ohälsa och nästan 3,4 miljoner går i psykoterapi. Psykoterapeutisk behandling ingår i sjukförsäkringssystemet och alla innefattas i det, även arbetslösa, barn och studenter, och för de som saknar inkomst betalar staten för psykoterapeutisk behandling, berättade Stephan Hau.

Den som söker hjälp för psykisk ohälsa i Tyskland kan först gå på diagnostiska samtal i upp till fem timmar som betalas via försäkringssystemet, och patienten ansöker sedan hos försäkringskassan om finansiering av psykoterapi. Både KBT och PDT mellan 25 och 100 timmar ingår inom ramen för försäkringssystemet, liksom psykoanalytisk terapi mellan 160 och 300 timmar. Psykoterapeuterna ska förutom legitimation ha utbildning specifikt för den metod de använder och patienter har en stor möjlighet att själv påverka val av behandlingsmetod.

De utvärderingar som gjorts pekar på en betydande minskning av sjukskrivningar, sjukhusdagar, användning av läkemedel och antal läkarbesök [1].

– Möjligheten att själv välja metod har inneburit att färre patienter hoppar av behandlingen jämfört med i många andra länder, förklarade Stephan Hau.

Den goda tillgången på psykoterapi – Tyskland har omkring 21 300 legitimerade psykoterapeuter – och att behandlingen ingår i försäkringssystemet har lett till att tröskeln för att söka hjälp blivit lägre. Det har samtidigt inneburit längre köer. Väntetiden för diagnostiska samtal är cirka 11 veckor och för en behandlingsplats cirka 15 veckor.

– Ett annat problem är att många får fel diagnos. Bara 50 procent får tidigt rätt diagnos, och för 10-15 procent tar det upp till sju år efter insjuknandet innan de får en adekvat psykoterapeutisk behandling [2].

Vinsterna i det tyska systemet är dock uppenbara, menar Stephan Hau. 86 procent av alla utvärderingsstudier pekar på att psykoterapin leder till ett nettosparande för samhället, och 76 procent av studierna visar antingen att psykoterapin är överlägsen medicinering eller att den ger minst en signifikant tilläggseffekt [3]. Varje euro som investeras i psykoterapi ger en vinst på 2,70 till 5,50 euro.

Stephan Hau skulle önska att arbetet med de svenska riktlinjerna var mer transparent, och att det involverade fler grupper så som patientorganisationer, försäkringskassan etc. Och som professor på Stockholms universitet undrar han var alla nya psykoterapeuter egentligen tar vägen.

– Universiteten utbildar 1000-tals psykoterapeuter. Det är ett oerhört slöseri att inte använda sig av den kompetensen i arbetet med psykisk ohälsa, sa Stephan Hau.

FAKTA

Under remisstiden för förslaget till nya nationella riktlinjer för behandling av depression och ångestsyndrom, fram till 31 mars, arrangeras en rad seminarier runt om i landet med information och debatt om förslaget. Ett sådant var det i riksdagens förstakammarsal den 22 februari. Initiativet till seminariet kom från Wiwi-Anne Johansson (V) och Solveig Zander (C).

  1. Dührssen, 1968, Leuzinger-Bohleber et al. 2004, m fl.
  2. Psychische Gesundheit in der Arbeitswelt, 2016.
  3. Margraf, 2009.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • Här är ingen sjukskriven
  • “Jag vill ta reda på var psykologerna gör mest nytta”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan Taggad som: depression, KBT, psykoterapi

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

200 psykologer i miljömanifestation

Psykologen Annika Dellholm rapporterar från Fridays For Futures globala manifestation.

Etikrådet

Hur värnar vi patientens autonomi?

Två tydliga diken att kliva ned i, svarar Kristina Taylor.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

Kommunikation bortom orden

Ord kan, till skillnad från musiken, stå i vägen, säger riksspelemannen Emma Grut.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

28 november 2019

https://t.co/PRxoVH6FZe

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
25 oktober 2019

Psykologer: Att Thomas Quick erkände morden var logiskt” https://t.co/PGKcxPeGIo via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
4 september 2019

Få sexuella övergrepp mot barn polisanmäls https://t.co/zsn9r747bK via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter3
26 augusti 2019

“Ensamheten måste upp på samhällsnivå” https://t.co/eG9ORKIlcE via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
24 juni 2019

SKL:s sänkning slog ut digital vårdgivare https://t.co/9mVJNrWP5d via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
4 juni 2019

Roboten Furhat ska träna psykologerna https://t.co/C5Lb3wIKTx via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter6
3 juni 2019

Två riskerar kastas ut från psykologprogrammet https://t.co/jwntguFq64 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
3 juni 2019

Helnykterhet som mål ger bäst resultat https://t.co/d4KTVIYE8e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1

Nyheter

Hjärnförändring bakom riskökning för depression

”Skaffa dig en råkapitalist som mentor”

ISTDP – Stödet inte jättestarkt

Tre erfarenheter av ISTDP

ISTDP – gammal metod med nytt uppsving

Felaktigheter i kampen för miljön

© 2019 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer