• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Psykologidagarna 2017 ”Social fobi vanlig orsak till skolfrånvaro”

Psykologidagarna 2017 ”Social fobi vanlig orsak till skolfrånvaro”

26 januari 2017 publicerad av Peter Örn

AKTUELLT. -Social fobi hos ungdomar ligger ofta bakom skolfrånvaro och möts de inte av vuxna i skolan riskerar den psykiska ohälsan att utvecklas till mer allvarliga tillstånd.
Det säger Malin Gren Landell, psykolog och forskare och en av föreläsarna på Psykologidagarna 2017. 

Malin Gren Landell
Foto: David Brohede

Den 30-31 mars arrangeras Psykologidagarna 2017 i Stockholm, men flera nationella och internationella namnkunniga forskare bland föredragshållarna. Temat för årets psykologidagar är Förändring.

För Malin Gren Landell, psykolog och forskare men just nu utvecklingsledare på Barn- och kvinnocentrum i Region Östergötland, är förändring något hon verkligen hoppas kunna bidra till. Förändring för elever som väljer att inte gå till skolan, elever som känner att de saknar vuxenkontakt, kanske utsätts för mobbning eller lever med social fobi eller annan psykisk ohälsa som inte uppmärksammas av skolpersonal och elevhälsa.

Nyligen avslutade Malin Gren Landell ett utredningsuppdrag för Utbildningsdepartementet, i vilket hon bland annat analyserat orsaker till skolfrånvaro och föreslagit en rad åtgärder för att främja ökad närvaro. Ibland kan orsaken till skolfrånvaron vara social fobi bland unga, det ämne hon själv disputerade på 2010 vid Linköpings universitet, men det finns även en rad andra faktorer som kan ligga bakom. Problemet är stort, enligt Skolinspektionen har 20 000 elever i årskurs 1-9 en omfattande skolfrånvaro (hösten 2015).

Men det är lågt räknat, tror Malin Gren Landell, som ser Psykologidagarna som en bra möjlighet att sprida det man genom forskning verkligen vet om orsaker till frånvaro och medel för att främja ökad skolnärvaro.

-Jag vet att det finns ett stort intresse för att ta till sig ny kunskap ute i verksamheterna, men att i praktiken få in kunskapen som en del av verksamheten är ofta svårare. Psykologidagarna är ett bra forum för att föra ut ny kunskap som man ute i verksamheten inte hinner läsa in sig på eller diskutera, säger Malin Gren Landell.

När Utbildningsdepartementet skulle tillsätta en utredning om skolfrånvaro och främjandet av skolnärvaro sökte man den främsta experten på området i Sverige. Området är försummat, förklarar Malin Gren Landell, och det finns en brist på såväl forskning som expertis i landet. Själv har hon lång erfarenhet av att ha arbetat inom barnpsykiatrin. Hon har dessutom skrivit böcker riktade till både elevhälsan och lärare inom sina expertområden blygsel och rädslor hos barn, förebyggande arbete inom skolan samt skolfrånvaro.

-Vi behöver mer forskning om orsaker till skolfrånvaro. Men vi behöver även använda den kunskap som finns, till exempel att psykisk ohälsa – så som social fobi och separationsångest – ofta är en förklaring. Möts inte den ohälsan av vuxna inom skolan kan den utvecklas till depression eller andra mer allvarliga tillstånd, säger Malin Gren Landell.

Skolhälsovårdens uppgift är bland annat att främja skolnärvaro, men det är allt för få som i praktiken arbetar med närvarofrämjande åtgärder, uppger Malin Gren Landell. Elevhälsan verkar ofta allt för isolerat, för långt från lärarna, och måste hitta sätt att arbeta bredare och nå fler elever.

-Även om det till viss del handlar om för få psykologer inom elevhälsan är det långt ifrån bara en volymfråga. Den är en organisationsfråga som vilar på chefsnivå. I dag tar lärarna mycket själva och rektorerna organiserar inte arbetet för att främja en ökad tillgänglighet till elevhälsan.

Bland de förslag hennes utredning kommit fram till är att varje skola tillsätter en speciell funktion som har i uppgift att följa upp elevers skolfrånvaro.

-Vem det är spelar mindre roll. Det kan vara någon inom elevhälsan, en skolvärd eller lärare. Ett annat förslag är att en mottagande skola får särskild hjälp vid elevers skolbyte, vilket vi vet är en kritisk situation sett till skolfrånvaro, säger Malin Gren Landell.

Ett annat av utredningsförslagen är att det i Skollagen införs krav på att skolfrånvaro bland enskilda elever tidigt uppmärksammas och utreds. Dessutom föreslår Malin Gren Landell att det tillsätts en särskild utredning som ser över elevhälsans uppgift.

För att främja ökad skolnärvaro är bland annat möjligheten att skapa bra relationer med vuxna på skolan viktig, liksom arbetet mot mobbning och sätt att öka elevhälsans möjligheter att tidigt identifiera tidiga tecken på psykisk ohälsa bland elever.

-Det handlar om att ta ett större grepp som leder till förändring i skolan. Jag hoppas att de som lyssnar på mig på Psykologidagarna tar med sig idéer hur man själv kan åstadkomma positiva förändringar på sina egna arbetsplatser, säger Malin Gren Landell.

Malin Gren Landells utredning Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera har nu gått ut på remiss.

Som författare har hon givit ut Orolig och blyg i skolan. Att möta elever med vanliga och osynliga besvär (Natur & Kultur, 2014) och Evidensbaserad elevhälsa (Studentlitteratur, 2014).

Psykologidagarna den 30-31 mars på Stockholm Waterfront Congress Centre arrangeras av Psykologförbundet och IHPU Psykologutbildarna i samverkan med Psykologiguiden.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan Taggad som: depression

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer