• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Flytta in psykologisk kunskap i klassrummet

Flytta in psykologisk kunskap i klassrummet

25 september 2016 publicerad av Peter Örn

BOKMÄSSAN 2016. Skolpsykologer får alltför ofta agera reaktivt och elevhälsan blir i värsta fall en akutcentral eller ”postsorteringsstation”. Med sin nya bok ”Psykologi för klassrummet” (Lärarförlaget) lyfter psykologerna Tuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin fram det förebyggande arbetet. Inte minst pläderar de för att elevhälsan ska ge pedagoger mer stöd och på så sätt flytta in elevhälsan i klassrummet.

Tuija Lehtinen (t v) och Jenny Jakobsson Lundin

Varje kapitel i boken tar avstamp i konkreta situationer i klassrummet, och vänder sig således i första hand till lärare, men även till annan personal som kommer i direktkontakt med elever. På Bokmässan intervjuades författarna både på Psykologiscenen och i Lärarförbundets monter.

– Att vara lärare är ett oerhört utsatt och ensamt jobb, säger Jenny Jakobsson Lundin. Men även om lärare rent fysiskt är ensamma i klassrummet ska de känna att stödet finns, mitt i känslohanteringen och lärandeprocessen. För oss psykologer är det så självklart med handledning, vi kan tycka att också lärare kunde behöva det.

Både Tuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin började sin yrkeskarriär inom hälso-och sjukvård. Sedan flera år arbetar de nu som skolpsykologer och kollegor i Haninge kommun söder om Stockholm. Då forskning på psykologisk kunskap i den svenska skolans värld ännu är eftersatt bygger boken till stor del på författarnas egna erfarenheter, även om det i många fall hänvisas till olika studier.

Tuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin talar i termer av ren matematik: När psykologisk och pedagogisk kunskap slås ihop finns chansen till fantastiska synergieffekter – mer känslomässigt kompetenta lärare, tryggare elever, bättre elevhälsa och högre kvalitet på lärande. Verkligheten kan, i grova drag, snarare se ut så här: Å ena sidan skolpsykologer, som inte vet så mycket om den pedagogiska processen, å andra sidan pedagoger med ett stort behov av stöd i att hantera alla känslor, viljor, individer och bristande förmågor i en klass.

– Gruppsykolgi är lite bortglömt i en tid som fokuserar så mycket på individen, säger Jenny Jakobsson Lundin. I en stressad grupp presterar fler elever sämre, och fler elever är i behov av särskilt stöd. Den goda gruppen kan tvärtom lyfta enskilda elever.

Med stöd i bland annat psykolog Bo Hejlskov Elvéns teorier om lågaffektivt beteende menar författarna att lärare kan få hjälp av elevhälsan att arbeta proaktivt med känslosmitta, och exempelvis möta aggressiv känslosmitta med dess motsats.

– Men ett sådant känslokompetent ledarskap tar oerhört mycket energi. För att en lärare ska orka det, måste någon ta hand om läraren.

Ett sådant stöd måste självfallet organiseras. I bokens näst sista kapitel riktar sig författarna till skolledare genom att anlägga ett organisationspsykologiskt perspektiv på skolan. Pressade skolledare – precis som enskilda, pressade lärare – hamnar lätt i försvarsstrategier som förvärrar situationen för enskilda elever. Så hur blir skolledaren, ”med samhällets viktigaste chefsuppdrag”, känslomässigt mogen sin post?

Genom psykologisk kunskap, förstås, enligt författarna. Via en elevhälsa som får minska på arbetet med reaktivt utredningsarbete (där rena undervisningsproblem inte sällan gjorts till vårdutredningar) och istället vara med och stötta och utbilda skolans personal hela vägen.

– Att främja en god lärmiljö – och goda relationsmiljöer ¬– är särskilt viktigt med tanke på skolans inkluderande uppdrag, säger Jenny Jakobsson Lundin. För att en ensam lärare, rektor eller annan skolpersonal ska kunna stötta de elever som har störst behov behövs psykologiska verktyg.

Tuija Lehtinen påpekar att läroplanerna och skollagen bör vara elevhälsans styrdokument i lika hög grad som lärarens:

– I den nya läroplanen betonas särskilt elevhälsans roll för ett förebyggande arbete. Man kan väl säga att ”Psykologi för klassrummet” är vårt bidrag.

TEXT

Anna Kågström

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Jag vill ta reda på var psykologerna gör mest nytta”

Arkiverad under: Aktuellt Taggad som: Bokmässan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Blanda inte samman Freud med psykodynamisk terapi

Psykolog – kvinnornas drömyrke

Äldre mer oroade för covid-19 men mår psykisk bättre

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer