• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · ICP 2016 Stevan Hobfoll ”Vi psykologer har ett ansvar – vi har kunskap som politikerna saknar”

ICP 2016 Stevan Hobfoll ”Vi psykologer har ett ansvar – vi har kunskap som politikerna saknar”

26 juli 2016 publicerad av Carin Waldenström

ICP16. Temat för världskongressen i psykologi ICP16 i Yokohama är Diversity in Harmony, Insights from Psychology. Eller fritt översatt: Hur kan psykologin bidra till en bättre och välfungerande värld? En av de mest kända talarna under konferensen, professor Stevan Hobfoll, är mycket engagerad i den frågan och de spänningar som kommer till uttryck i konflikter och terrorattacker runt om i världen. Han har bland annat studerat konflikten mellan palestinier och israeler i Gaza.

Hobfoll har bland annat studerat konflikten mellan palestinier och israeler i Gaza. Han visade under sin presentation vid ICP16 flera exempel på hur till synes helt vanliga människor kan stå vid sidan om och betrakta våldshandlingar som riktas mot personer som de ser som sina fiender.
Foto: iStock photos

Stevan Hobfoll, professor vid Department of Behavioural Science vid Rush University i Chicago, är känd som företrädare för teorin om Conservation of Resources (COR). Den går ut på att individer försöker att skaffa och behålla resurser av olika slag, som kunskap, socialt stöd, självkänsla, familj och arbete. Stress uppkommer när vi upplever att våra resurser förloras eller är hotade.
– Vi försöker på alla sätt att bevara de resurser som vi värderar så högt, sa Stevan Hobfoll då han talade vid ICP16. Att förlora resurser kan innebära ett hot mot vår överlevnad och vi är evolutionärt inriktade på att värna dessa.

Den som besitter större resurser klarar stress och svårigheter bättre än den som har ont om eller saknar resurser, visar forskningen.

Stevan Hobfoll
Foto: Carin Waldenström

– Detta är väl känt, men vi använder inte den kunskapen då vi kräver att personer som saknar resurser ska ”rycka upp sig” eller ”ta sig i kragen”. De har ingen krage att ta tag i! sa Stevan Hobfoll med emfas.

Förjaktligen är resursernas bevarande livsviktiga för oss som art. Vi är beroende av varandra, vi är gruppvarelser. I en värld som förändras snabbt ställs olika grupper och kulturer mot varandra och risken för förluster ökar. Vad gör detta med människor och deras psykiska hälsa är det många som frågar sig.

Stevan Hobfoll har tillsammans med sina forskarkollegor studerat resursbrist i olika aspekter av tillvaron, i allt från utbrändhet till stress på samhällsnivå som hänger samman med terrorism, krig och våld.

I en studie efter terrorattacken 11 september 2001 av Hobfoll, Tracy och Galea intervjuades nära 2 700 personer hemmahörande i New York 6-9 månader efter terrorattacken. Intervjuernas följdes upp efter 12-16 månader. Syftet var att studera om förlust av resurser skulle leda till PTSD och eventuellt depression. Prediktorer var hur individerna rankats efter demografiska faktorer, upplevelser av tidigare stressfaktorer och grad av socialt stöd.

– Vi ville undersöka hur stora deras risk var att drabbas av bland annat PTSD. En händelse som terrorattacken ligger utanför individuell påverkan och kontroll och leder till stora förluster. Tidigare studier har visat att resursbrist är en prediktor för psykisk ohälsa. Resultaten visar att ju färre resurser en person besitter desto större sannolikhet för PTSD. För resurssvaga personer var risken för PTSD tjugo gånger högre än för resursstarka personer.

Hobfoll har också studerat konflikten mellan palestinier och israeler i Gaza. Han visade under sin presentation flera exempel på hur till synes helt vanliga människor kan stå vid sidan om och betrakta våldshandlingar som riktas mot personer som de ser som sina fiender.

– Lynchningar och övervåld förekom i båda grupperna och individerna var mer benägna att ta till eller överse med våld som andra utövade efter våldsamma incidenter begångna av motståndarsidan, berättade Stevan Hobfoll.

– Rädsla för att förlora resurser och därmed hotas i vår överlevnad gör också att vi lättare intar extrema ståndpunkter. En av dem som förstod detta tidigt var Martin Luther King: ”Darkness cannot drive out darkness: only light can do that. Hate cannot drive out hate: only love can do that.”

– Det här är något våra politiker behöver ta till sig och förstå. Vi psykologer har ett ansvar att inte bara stå vid sidan om. Vi har kunskap som andra professioner saknar och vi måste stå upp mot agerande som skapar och vidmakthåller våld.

Läs studien i Journal of Traumatic Stress, Vol 19, No 6, (2006), som pdf

TEXT

Carin Waldenström

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt Taggad som: depression

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer