AKTUELLT. Med resursbrist som förklaring inför kommunerna egna riktlinjer och arbetssätt som leder till bristande rättsäkerhet och ojämlik omsorg. Det framgår efter tillsynsinsatser som Inspektionen för vård och omsorg, IVO, genomfört i över 50 kommuner.
Lagstiftningen säger att individens behov ska stå i centrum för socialtjänstens myndighetsutövning och beviljande av insatser. Trots det visar IVO:s tillsyn att socialtjänsten i många kommuner har egna strategier för att möta den enskildes behov. Kommuner bedömer på förhand inriktning och omfattning på insatsen i stället för att ge varje person den individuella prövning som han eller hon har rätt till. Det kan handla om att vistelsetiden på korttidsboende enligt LSS begränsas till ett förutbestämt antal dagar eller att social samvaro och fönsterputsning inte erbjuds inom hemtjänsten.
IVO ser exempel på hur det sker förhandlingar i dialogen mellan handläggaren och den behövande, vilket kan resultera i att individuella önskemål dras tillbaka. Det blir även allt vanligare att kommunerna undviker att göra individuella bedömningar på både på missbruks- och funktionshinderområdet och inom äldreomsorgen. I vissa kommuner finns det till och med politiska beslut om att alla beslut om insatser som fattas ska vara tidsbegränsade, vilket inte är förenligt med vare sig förvaltningslagen eller LSS. Det bidrar inte heller till att uppfylla LSS intentioner om verksamhet med god kvalitet.
Utvecklingen går tvärt emot den som regering och riksdag avsett och sker utan en nationell överenskommelse, anser IVO. Ledningar i kommuner måste ta sitt ansvar och agera utifrån lagens intentioner och därmed prioritera det stöd som behövande har rätt till och som ger en rimlig livskvalitet.
