• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Omdiskuterad film om psykotisk mamma

Omdiskuterad film om psykotisk mamma

19 maj 2016 publicerad av Kajsa Heinemann

AKTUELLT. Suzanne Osten vill med sin film Flickan, mamman och demonerna nå barn som har förälder med psykossjukdom. Men filmen fick 15-årsgräns. Det är något som Jennifer Strand, som forskar om föräldrar med psykossjukdom och deras barn, förstår – samtidigt som hon välkomnar filmen.

Ur filmen Flickan, mamman och demonerna.
Foto: Sebastian Danneborn

Jennifer Strand är forskare på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och har skrivit en avhandling och gjort flera studier om föräldrar med psykossjukdom, om deras barns välbefinnande, samt vilken effekt olika interventioner har på familjeklimatet. Innan hon såg Suzanne Ostens film Flickan, mamman och demonerna kände hon bara tacksamhet över att någon huvudtaget gjort filmen eftersom sådana filmer lyser med sin frånvaro. Men efteråt ändrade hon uppfattning.

– Jag kan förstå att man bedömt den som skrämmande för barn under 15 år. Jag tror att det som är skrämmande inte är att filmen skildrar verkligheten, men i kombination med den allvarliga försummelse som flickan utsätts för och mammans vanföreställningar som visas i form av demoner blir den stundom väl otäck för den tilltänka målgruppen, säger hon och fortsätter:

Jennifer Strand

– Om filmen inte haft med då demonerna säger åt mamman att döda flickan, hade filmen fortfarande haft det viktiga budskapet, men debatten kring åldersgränsen hade kunnat undvikas. Visst finns det föräldrar med hallucinationer eller vanföreställningar som uppmanar till förfärliga handlingar, men det ingen regel att de vill sina barn illa.

Flickan, mamman och demonerna (2016), som nu kan ses på biograferna, baseras på Suzanne Ostens egen uppväxt med en psykotisk, ensamstående mamma. I filmen får vi följa flickan Ti och hennes psykotiska mamma, som låser in sig själv och dottern i en lägenhet. Här styr mammans demoner. Mamman blir allt mer oberäknelig och går allt djupare in i psykos. Ti, som efter egen förmåga får ta hand om sig själv, försöker hjälpa sin mamma att besegra demonerna.

Filmen, som ju är en spelfilm men skildrar en verklighet som finns för många barn, sätter ljus på ett känsligt ämne, vilket Jennifer Strand välkomnar. Men det är också viktigt att se att alla människor är olika, med eller utan psykossjukdom.

– Det är viktigt att poängtera att den försummelse som skildras i filmen inte finns i alla familjer där föräldrar har psykossjukdom, samt att den även kan finnas i andra familjer där det inte finns psykisk sjukdom. Vilka konsekvenser det blir för barn som lever med föräldrar med psykossjukdom beror dels på hur förälderns sjukdom uttrycks, på vilket stöd det finns runt familjen, dels på barnets egna resurser, säger Jennifer Strand och fortsätter:

– Jag vill gärna lyfta fram mammans kamp. Hon älskar sin dotter precis som föräldrar utan psykisk ohälsa gör, men filmen visar att hon förlorar sig själv i psykosen och därmed också förmågan att se till sitt barns bästa. För barn som lever i den miljön har skolan, psykiatrin och andra vuxna en oerhört viktig uppgift i att uppmärksamma och erbjuda stöd både till mamman och till barnet innan det går så långt som det gör för Ti och hennes mamma.

Även om Jennifer Strand har förståelse för den satta åldersgränsen tycker hon samtidigt att det är paradoxalt:

– Samhället tillåter barn i dag att växa upp i familjer som präglas av allt från psykisk sjukdom till missbruk och våld, och samtidigt tillåter vi inte barn att ta del av dessa barns vardag ens på film. Det är paradoxalt på flera sätt.

– Filmen är ett dock viktigt initiativ till att öppna ett samtal om barn till psykiskt sjuka föräldrar. Min förhoppning är att filmen blir den första av många som avser att skildra barns vardag på ett icke förskönande sätt, säger Jennifer Strand.

TEXT

Kajsa Heinemann

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Jag vill ta reda på var psykologerna gör mest nytta”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer