• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Forskning · Försämrad relation till barnet efter hjärnskakning

Försämrad relation till barnet efter hjärnskakning

14 april 2016 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. En mild traumatisk hjärnskada till följd av hjärnskakning i förskoleåldern kan påverka utvecklingen av barnets sociala färdigheter och kvaliteten på relationen mellan föräldrar och barn. Det visar en ny studie i Journal of Neuropsychology. Om orsaken är neurologisk, en förändring i föräldraskapet eller den stress som skadan kan ha lett till, är oklart.

foto: iStock Photos

Förekomsten av hjärnskakning bland barn är särskilt hög i förskoleåldern; omkring 2 procent av barn i åldern 0 till 5 år drabbas. Det är också en tid då hjärnan ännu är mycket känslig, samtidigt som barnets sociala och kognitiva färdigheter ännu är begränsade. Men det finns relativt lite kunskap om hur en hjärnskakning påverkar ett förskolebarns sociala och kognitiva utveckling. Eftersom familjesituationen utgör centrum i förskolebarnets sociala miljö är just relationen föräldrar-barn idealisk för att studera eventuella beteendemässiga förändringar efter en hjärnskakning, menade forskarna bakom den nya studien.

130 barn i åldern 18 till 60 månader rekryterades till studien, och delades in i tre grupper: en grupp med barn som drabbats av hjärnskakning, en grupp med barn med ortopediska skador (vanligtvis frakturer eller vrickningar på ben, armar etc. men ingen hjärnskakning), samt en kontrollgrupp med icke-skadade barn.

Sex månader efter skadetillfället bedömdes kvaliteten på interaktionen mellan barn och föräldrar genom dels ett frågeformulär som föräldrarna själva fick fylla i, dels i en filmad utvärderingssession i laboratoriemiljö. I den filmade sessionen ingick typiska dagliga aktiviteter, så som lek och umgänge vid mellanmål. I den sessionen kunde forskarna mäta kvaliteten på kommunikation och samarbetet mellan föräldrarna och barnet, liksom den känslomässiga atmosfären.

Resultatet visade en signifikant kvalitetsförsämring i interaktionen mellan föräldrar och barn i gruppen med hjärnskakning, jämfört med gruppen där icke-skadade barn ingick. Vad som ligger bakom försämringen är dock oklart. Enligt forskarna kan det bero på antingen vissa neurologiska mekanismer, att hjärnskakningen lett till någon form av förändringar i föräldraskapet, eller att skadan lett till en kvarstående stress. För att utveckla riktade insatser som gynnar den fortsatta utvecklingen efter en hjärnskakning måste därför mer forskning göras där de faktorer som orsakar försämringen tydligt identifieras, skriver forskarna.

Ett av de första synliga tecknen på sociala svårigheter hos små barn är en försämrad interaktion med föräldrarna, skriver forskarna, och en god relation mellan barn och föräldrar är viktig för bland annat den sociala kompetensen senare i livet. De betonar därför betydelsen av att föräldrar är uppmärksamma på eventuella beteendeförändringar hos barn veckorna efter en hjärnskakning, och även beteendeförändringar hos sig själv. De föräldrar som upplever en förändring i sitt eget psykiska tillstånd, eller hos sitt barn och som på något sätt förändrar interaktionen med barnet, bör om de kvarstår mer än ett par veckor ta kontakt med en neuropsykolog eller läkare.

Studien Investigating social functioning after early mild TBI: the quality of parent-child interactions är publicerad i Journal of Neuropsychology, 2016; DOI: 10.1111/jnp.12104

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet
  • Olika depressionssymtom hos nyblivna föräldrar

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer