• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Forskning · Även alkoholpåverkade vittnen minns bra

Även alkoholpåverkade vittnen minns bra

23 mars 2016 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. Alkoholpåverkade personer kan vara lika tillförlitliga vittnen som nyktra personer, även då vittnet har en förhållandevis hög promillehalt i blodet. Det visar psykolog Malin Hildebrand Karlén i sin forskning.
– Det har kommit liknande studier tidigare och det är viktigt att man inom rättssystemet ser över kunskapsläget gällande alkoholens betydelse för vittnens tillförlitlighet, säger Malin Hildebrand Karlén.

Malin Hildebrand Karlén
Foto: Joakim Roos

I mars disputerade Malin Hildebrand Karlén, psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, på sin avhandling om hur alkohol kan påverka vittnesmål om våld i nära relationer. Hon lät i sin forskning bland annat två grupper se en film där ett gräl mellan en man och en kvinna slutar i våld. Den ena gruppen fick i förväg dricka alkohol och hade då experimentet började en promillehalt på 0,7-0,8 i blodet. Den andra gruppen var en nykter kontrollgrupp. Efteråt ställdes frågor om vad som hänt och hur vittnena bedömde hur aggressivt de medverkande i filmen uppträtt, liksom vems skuld det var att situationen utvecklades som den gjorde.

– Med en promillehalt på upp till 1,5 promille alkohol i blodet kunde de påverkade vittnena redogöra för händelseutvecklingen lika korrekt som gruppen opåverkade vittnen. Men de påverkade lämnade inte lika många detaljer som de opåverkade, säger Malin Hildebrand Karlén, och fortsätter:

– Men det handlar då om att vittnet får göra en så kallad fri återgivning av händelsen. Vittnesförhör inleds normalt med en fri återgivning, för att sedan övergå i mer slutna frågor om vad specifikt som hände, exempelvis om mannen lämnade platsen direkt efter våldshändelsen.

De alkoholpåverkade i studien hade lika lätt som de nyktra att beskriva objekt och kännetecken som exempelvis färg på kläder. Däremot var de sämre på att beskriva handlingar och verbal information; vad personerna gjort och sagt till varandra.

– Förklaringen kan vara så kallad kognitiv belastning, det vill säga när hjärnan belastas av stress, uttröttning eller alkoholpåverkan, så sållar hjärnan ut vad som inte ska lagras.

På frågor om hur personerna på filmen uppträdde så var de alkoholpåverkade mer oberörda av den aggression de bevittnade.

– De uppfattade inte de våldsamma fysiska handlingarna lika allvarliga som den nyktra gruppen, och upplevde filmen som generellt mindre obehaglig. Båda grupperna såg mannens skuldbörda som större än kvinnans, men den påverkade gruppen fördelade ändå skuldbördan mer jämt på så sätt att de tyckte att kvinnan hade en lite större skuld till situationens utveckling, och mannen lite mindre skuld, jämfört med hur den helt nyktra gruppen fördelade skuldbördan, säger Malin Hildebrand Karlén.

Resultaten av hennes forskning borde på sikt kunna bidra till en översyn av hur rättssystemet agerar i förhållande till vittnen som varit berusade vid händelser som utreds.

– Det viktigaste som min forskning visar är att det inte är lika lätt att avfärda vittnesmål från berusade personer. Det finns i dag 8-9 forskningsstudier som visat liknande resultat då det handlar om fri återgivning av vittnen som varit berusade och rättssystemet bör se över kunskapsläget på området. Men det behövs fler studier för att kunna uttala sig mer konkret om hur den nya kunskapen ska tillämpas i praktiken, säger Malin Hildebrand Karlén.

Avhandlingens titel är Alcohol-intoxicated witnesses to intimate partner violence. Memory performance and perception of aggression and guilt.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn
  • Förståelse av kön måste baseras på fakta
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer