• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2019
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Forskning · Flyktingar löper väsentligt ökad risk för psykoser

Flyktingar löper väsentligt ökad risk för psykoser

18 mars 2016 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. Flyktingar löper en väsentligt ökad risk att drabbas av schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar jämfört med andra utrikes födda eller svenskfödda. Det visar psykolog Anna-Clara Hollander och kolleger vid Karolinska institutet i en ny studie. Studien, som är unik i sitt slag och publicerad i den brittiska tidskriften BMJ, ger stöd för hypotesen om att traumatiska livshändelser kan vara en riskfaktor för psykossjukdomar.

Anna-Clara Hollander
Foto: Andreas Lundin

Det är sedan länge känt att utlandsfödda löper en betydligt högre risk att drabbas av psykossjukdomar jämfört med inrikes födda. Det visar såväl svenska som utländska studier och resultaten har varit samstämmiga. Men själva orsaken till den riskökningen är fortfarande outforskad. Det har dock varit okänt om flyktingar, som på flera sätt utgör en särskilt utsatt grupp, skiljer sig från andra utlandsfödda i fråga om risken att drabbas av psykossjukdomar.

Den nya studien från Karolinska institutet, som gjorts i samarbete med forskare vid University College London i Storbritannien, bygger på registerdata från 1,3 miljoner unga svenskar födda i antingen Sverige eller utomlands. Dessa följdes från att de fyllde 14 år – eller från att de anlände till Sverige, beroende på vilket som inträffade först – och under som längst 13 år. Under studieperioden fick 3 700 av dem diagnosen icke-affektiv psykos.

Resultaten visar att flyktingar hade en 66 procent högre risk att få diagnosen icke-affektiv psykos jämfört med utrikes födda från samma regioner. Jämfört med inrikes födda var flytingarnas riskökning nästan tre gånger så hög. Det var ett återkommande mönster att just flyktingsituationen bland utrikes födda medförde en ökad risk oavsett var i världen personen kom ifrån, med undantag från personer födda i afrikanska länder söder om Sahara där samtliga i studien hade en likartad riskökning jämfört med personer födda i Sverige. Den ökade risken för icke-affektiv psykos bland flyktingar gällde både män och kvinnor men var tydligast bland männen.

Forskarna bakom studien uppger att resultaten sett i ett större sammanhang ger stöd för hypotesen om att traumatiska livshändelser i sig kan spela en stor roll för risken att insjukna i schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar.

Läs hela artikeln i BMJ (publicerad online den 15 mars): Refugee migration and risk of schizophrenia and other non-affective psychoses: a cohort study of 1,3m people in Sweden.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn
  • Förståelse av kön måste baseras på fakta
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

200 psykologer i miljömanifestation

Psykologen Annika Dellholm rapporterar från Fridays For Futures globala manifestation.

Etikrådet

Hur värnar vi patientens autonomi?

Två tydliga diken att kliva ned i, svarar Kristina Taylor.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

Kommunikation bortom orden

Ord kan, till skillnad från musiken, stå i vägen, säger riksspelemannen Emma Grut.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

28 november 2019

https://t.co/PRxoVH6FZe

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
25 oktober 2019

Psykologer: Att Thomas Quick erkände morden var logiskt” https://t.co/PGKcxPeGIo via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
4 september 2019

Få sexuella övergrepp mot barn polisanmäls https://t.co/zsn9r747bK via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter3
26 augusti 2019

“Ensamheten måste upp på samhällsnivå” https://t.co/eG9ORKIlcE via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
24 juni 2019

SKL:s sänkning slog ut digital vårdgivare https://t.co/9mVJNrWP5d via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
4 juni 2019

Roboten Furhat ska träna psykologerna https://t.co/C5Lb3wIKTx via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter6
3 juni 2019

Två riskerar kastas ut från psykologprogrammet https://t.co/jwntguFq64 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
3 juni 2019

Helnykterhet som mål ger bäst resultat https://t.co/d4KTVIYE8e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1

Nyheter

Hybridbehandling gav bättre effekt

Kbt med traumafokus minskar PTSD-symtom

Hjärnförändring bakom riskökning för depression

”Skaffa dig en råkapitalist som mentor”

ISTDP – Stödet inte jättestarkt

Tre erfarenheter av ISTDP

© 2019 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer