• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Psykologförbundet utreder egenterapimomentet

Psykologförbundet utreder egenterapimomentet

27 oktober 2015 publicerad av Kajsa Heinemann

Juridiska oklarheter är en av orsakerna till att Sveriges Psykologförbund nu har beslutat att låta utreda momentet egenterapi inom ramen för psykologutbildningen. Det säger förbundsordförande Anders Wahlberg, som ska utreda frågan tillsammans med förbundsjurist Nils Erik Solberg, professionsansvarige Martin Björklind samt Studeranderådets ordförande.

Porträtt av Anders Wahlberg, Psykologförbundets ordförande
Anders Wahlberg

– Vi vill se tydligare syften och mål med hur utbildningsterapimomentet bör utformas så att en kvalitetssäkring för kursen blir möjlig. En utvärdering av hur dessa mål uppfylls bör eftersträvas. Tydligare riktlinjer för momentet ger en ökad rättssäkerhet för den enskilde studenten. Vi anser också att det inte ska handla om ekonomiska resurser hos individen hur momentet ser ut, säger Anders Wahlberg och fortsätter:

– Att vi gör det nu är för att det sker förändringar på utbildningsorterna, det finns en oro bland studenter, och det har skett en överklagan om egenterapimomentet inom psykoterapeututbildningen. Dessutom kommer det att komma en proposition till kongressen om en utbildningspolicy. Frågan är väldigt aktuell och vi måste därför fundera hur vi kan bidra för att säkra en fortsatt hög kvalitet på utbildningen.

Hur ser uppdraget ut?
– Vår förbundsjurist och professionsansvarige ska utreda detta tillsammans med mig och Studeranderådet. Jag kan inte förekomma utredningen, men att vi har förbundsjuristen med är bland annat för att ha klart för oss de juridiska konsekvenserna. Sedan styr ju inte vi över dem.

Frågan om egenterapimomentetet på psykologutbildningen är laddad bland psykologer och studerande, och har varit så i många år. Varför tror du att frågan är så laddad i kåren? Och varför har FS inte tagit tag i frågan tidigare?
– Det väcker ibland känslor och framför allt engagemang. De oklarheter som finns kring momentet kan ha betydelse. Sedan ser vi olika på behovet av egenterapi utifrån inriktningar som man företräder, syn på utbildningen, syn på vad som behövs för att utvecklas etc. Men vi i styrelsen har inte undvikit frågan. Frågan finns med i vårt utbildningspolitiska handlingsprogram.

Har Psykologförbundet planer på att vara med som experter eller rådgivare i utvärderingsgrupper inom UKÄ, komma med remissförslag eller annat?
– Vi har en bra kontakt med utbildningsanordnarna och framför våra synpunkter till dem.

När ska utredningen vara klar? Och hur ska den presenteras?
– Frågan ska förhoppningsvis vara klar till nästa styrelsemöte i december. En del kommer med i utbildningspolicyn men exakt hur presentationen kommer att se ut kan jag inte svara på i dag.

Psykologförbundet om egenterapimomentet

Utbildningsterapi som moment på psykologutbildningen bör motiveras utifrån sitt värde för yrkesutövning, och inte ur ett behörighetsperspektiv för vidareutbildning. Utbildningsterapin innebär en stor kostnad för både institutioner och studenter. Nyttan av kursen bör därför fortlöpande utvärderas. Villkoren för momentet bör utformas så att studenten inte styrs av ekonomiska begränsningar.

Momentet bör syfta till att utveckla ett professionellt förhållningssätt i psykologrollen. Detta inbegriper inte bara rollen som behandlare utan även som utredare, handledare, utbildare och konsult m m. Detta förhållningssätt innefattar förmågan att reflektera kring den egna personen, att förhålla sig till sina beteenden och inte minst till sina emotionella reaktioner då de utgör en central del i att vara psykolog.

Momentet bör även syfta till att ge de studerande förståelse för patientperspektivet, samt möjlighet att utveckla sina terapeutiska färdigheter. Det sistnämnda kan låta sig göras exempelvis genom att iaktta en mer erfaren psykolog eller genom rollspel eller andra övningar i grupp. Tydligare syften och mål med utbildningsterapimomentet bör utformas så att en kvalitetssäkring för kursen låter sig göras. En utvärdering av hur dessa mål uppfylls bör eftersträvas. Vidare bidrar tydliga riktlinjer för momentet till en ökad rättssäkerhet för den enskilde studenten. Terapi inom ramen för detta moment ska alltid ges av en legitimerad psykolog.

Källa: Sveriges Psykologförbunds utbildningspolitiska handlingsprogram

TEXT

Kajsa Heinemann

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Fokusera på likheterna”

Arkiverad under: Aktuellt, Fackligt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

KBT och PDT ger samma långtidseffekt vid panikångest

Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter

»En situation som saknar motstycke«

»Ingen stor förändring av den psykiska hälsan under pandemin«

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro

Hälften av psykologstudenterna mer nedstämda

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer