• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Tre frågor · 4 frågor till psykolog Elin Nylander…

4 frågor till psykolog Elin Nylander…

11 maj 2015 publicerad av Peter Örn

… doktorand vid Göteborgs universitet som tillsammans med kolleger vid BUP i Halland genomfört en studie av barn med adhd som bland annat visar att barn som får läkemedelsbehandling också får mer av psykosociala insatser än icke läkemedelsbehandlade barn. Forskargruppen fick nyligen pris för bästa poster vid BUP-Kongressen 2015 i Linköping.

Elin Nylander

Grattis. Hur känns det att vinna postertävlingen?

– Tack, det känns särskilt roligt att vara med i år bland så många postrar och det känns som ett erkännande för Region Halland utifrån den satsning som gjorts på forskning och vårdutveckling.

Hur gick er studie till?

– Vi ville se vilka insatser som är verksamma och hur kan vi utveckla klinikens verksamhet i en riktning som främjar barns välmående. Vi har följt upp alla barn som fått diagnos adhd under sitt första år i kontakt med den halländska barnpsykiatrin.

– 249 barn ingår i studien, som består av intagningsintervjuer och 1-årsuppföljningar med förälder genom en semistrukturerad intervju som används i den dagliga verksamheten – kanadensiska Brief Child and Family Phone Interview (BCFPI). BCFPI innefattar frågor om bred barnpsykiatrisk diagnostik, funktionsnivå, familjefaktorer och riskfaktorer så som föräldradepression. Svarsfrekvensen på uppföljningsintervjuerna är 80 procent. Därtill har vi granskat samtliga patientjournaler.

Vilka är det viktigaste resultaten?

– Barn som medicinerar förbättras avseende kärnsymptom, funktionsnivå och familjesituation. Det gör inte barn utan medicinering. Barn som medicinerar får fler besök på mottagningen än barn som inte medicinerar, och barn som medicinerar får även mer av psykosociala insatser så som skolanpassning och föräldrautbildning.

– Flickor kommer i kontakt med barnpsykiatrin senare än pojkar och då med svårare symptombild och lägre funktionsnivå, en skillnad som består vid 1-årsuppföljning. Överlag får samtliga barn för få psykosociala insatser och bedömningsfasen tar för lång tid.

Vad drar ni för slutsatser av era resultat?

– Diagnostiken behöver bli mer precis och bedömningen mer gedigen för att minska tiden det tar att komma i behandling. Rätt insatser i tid är centralt för barnens fungerande, barnens prognos och för att minska risken för destruktivt beteende. Fler barn och familjer behöver få skolanpassning och föräldrautbildning.

– En strukturerad uppföljning ska inte vara avhängigt medicinering utan erbjudas alla barn och familjer för att (I) detta ger ett hållande av familjen och minskar stress i familjen och (II) för att uppmärksamma de barn som inte är hjälpta av initiala insatser och som behöver ytterligare eller annan vård. Flickor behöver remitteras till barnpsykiatrin tidigare och för att möjliggöra tidigare remittering behöver kunskapen om adhd-symptom hos flickor öka i skolan och på vårdenheter där man möter barn.
Studier av detta slag erbjuder en sällsynt inblick i barnpsykiatrisk verksamhet och kan öka kunskapen om vad som är verksamt för vem, bland patienter i traditionell klinisk miljö.

– Just nu pågår en 5-årsuppföljning där vi fortsätter följa barnen och där vi inkluderar frågor om hur föräldrarna upplever vården.

I forskargruppen ingår även psykologerna Bengt Andersson och Markus Andersson, chefsöverläkare Håkan Jarbin, samt professor Tomas Tjus vid Göteborgs universitet.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • “Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut”
  • Vad vill du göra med 1177?
  • Hennes böcker blir film

Arkiverad under: Tre frågor Taggad som: adhd, depression

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer