• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2019
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Tre frågor · 4 frågor till psykolog Elin Nylander…

4 frågor till psykolog Elin Nylander…

11 maj 2015 publicerad av Peter Örn

… doktorand vid Göteborgs universitet som tillsammans med kolleger vid BUP i Halland genomfört en studie av barn med adhd som bland annat visar att barn som får läkemedelsbehandling också får mer av psykosociala insatser än icke läkemedelsbehandlade barn. Forskargruppen fick nyligen pris för bästa poster vid BUP-Kongressen 2015 i Linköping.

Elin Nylander

Grattis. Hur känns det att vinna postertävlingen?

– Tack, det känns särskilt roligt att vara med i år bland så många postrar och det känns som ett erkännande för Region Halland utifrån den satsning som gjorts på forskning och vårdutveckling.

Hur gick er studie till?

– Vi ville se vilka insatser som är verksamma och hur kan vi utveckla klinikens verksamhet i en riktning som främjar barns välmående. Vi har följt upp alla barn som fått diagnos adhd under sitt första år i kontakt med den halländska barnpsykiatrin.

– 249 barn ingår i studien, som består av intagningsintervjuer och 1-årsuppföljningar med förälder genom en semistrukturerad intervju som används i den dagliga verksamheten – kanadensiska Brief Child and Family Phone Interview (BCFPI). BCFPI innefattar frågor om bred barnpsykiatrisk diagnostik, funktionsnivå, familjefaktorer och riskfaktorer så som föräldradepression. Svarsfrekvensen på uppföljningsintervjuerna är 80 procent. Därtill har vi granskat samtliga patientjournaler.

Vilka är det viktigaste resultaten?

– Barn som medicinerar förbättras avseende kärnsymptom, funktionsnivå och familjesituation. Det gör inte barn utan medicinering. Barn som medicinerar får fler besök på mottagningen än barn som inte medicinerar, och barn som medicinerar får även mer av psykosociala insatser så som skolanpassning och föräldrautbildning.

– Flickor kommer i kontakt med barnpsykiatrin senare än pojkar och då med svårare symptombild och lägre funktionsnivå, en skillnad som består vid 1-årsuppföljning. Överlag får samtliga barn för få psykosociala insatser och bedömningsfasen tar för lång tid.

Vad drar ni för slutsatser av era resultat?

– Diagnostiken behöver bli mer precis och bedömningen mer gedigen för att minska tiden det tar att komma i behandling. Rätt insatser i tid är centralt för barnens fungerande, barnens prognos och för att minska risken för destruktivt beteende. Fler barn och familjer behöver få skolanpassning och föräldrautbildning.

– En strukturerad uppföljning ska inte vara avhängigt medicinering utan erbjudas alla barn och familjer för att (I) detta ger ett hållande av familjen och minskar stress i familjen och (II) för att uppmärksamma de barn som inte är hjälpta av initiala insatser och som behöver ytterligare eller annan vård. Flickor behöver remitteras till barnpsykiatrin tidigare och för att möjliggöra tidigare remittering behöver kunskapen om adhd-symptom hos flickor öka i skolan och på vårdenheter där man möter barn.
Studier av detta slag erbjuder en sällsynt inblick i barnpsykiatrisk verksamhet och kan öka kunskapen om vad som är verksamt för vem, bland patienter i traditionell klinisk miljö.

– Just nu pågår en 5-årsuppföljning där vi fortsätter följa barnen och där vi inkluderar frågor om hur föräldrarna upplever vården.

I forskargruppen ingår även psykologerna Bengt Andersson och Markus Andersson, chefsöverläkare Håkan Jarbin, samt professor Tomas Tjus vid Göteborgs universitet.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Psykolog tar plats i Rosenbad
  • “Jag vill ge psykologer en egen scen”
  • När terapin går på tomgång

Arkiverad under: Tre frågor Taggad som: adhd, depression

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

200 psykologer i miljömanifestation

Psykologen Annika Dellholm rapporterar från Fridays For Futures globala manifestation.

Etikrådet

Hur värnar vi patientens autonomi?

Två tydliga diken att kliva ned i, svarar Kristina Taylor.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

Kommunikation bortom orden

Ord kan, till skillnad från musiken, stå i vägen, säger riksspelemannen Emma Grut.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

28 november 2019

https://t.co/PRxoVH6FZe

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
25 oktober 2019

Psykologer: Att Thomas Quick erkände morden var logiskt” https://t.co/PGKcxPeGIo via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
4 september 2019

Få sexuella övergrepp mot barn polisanmäls https://t.co/zsn9r747bK via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter3
26 augusti 2019

“Ensamheten måste upp på samhällsnivå” https://t.co/eG9ORKIlcE via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
24 juni 2019

SKL:s sänkning slog ut digital vårdgivare https://t.co/9mVJNrWP5d via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
4 juni 2019

Roboten Furhat ska träna psykologerna https://t.co/C5Lb3wIKTx via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter6
3 juni 2019

Två riskerar kastas ut från psykologprogrammet https://t.co/jwntguFq64 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
3 juni 2019

Helnykterhet som mål ger bäst resultat https://t.co/d4KTVIYE8e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1

Nyheter

Hybridbehandling gav bättre effekt

Kbt med traumafokus minskar PTSD-symtom

Hjärnförändring bakom riskökning för depression

”Skaffa dig en råkapitalist som mentor”

ISTDP – Stödet inte jättestarkt

Tre erfarenheter av ISTDP

© 2019 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer